Vanmakt

En barndom har slocknat
Så klagar klockan
Sotsvarta fåror
Ett brunet fält

Den likbleka modern
Dödbringarens vals
Hon placerar eggen
Får såret att skälva
Vansinnet beträder en själ
Iver och skuggorna nalkas

Det är som envrede som ingenting stillar
Varje slag ökar dess kraft; rovdjurets raseri

Hon väger döden
Vanmaketen rycker fram
Det är en mening som avbryts
En grymhet direct på marken
Förfadern hämnas en sista gång

Brotten är begångna och straffet söker sin slav
I evighet under jordens hav

Hon väger döden
Vanmakten rycker fram
Det är en mening som avbryts
En grymhet direct på marken
Förfadern hämnas en sista gång

Vansinnet beträder en själ
Iver och skuggorna nalkas
Furia, euphoria, förbannelse... farväl

Förfadern hämnas en sista gang